Mumford & Sons

Jag väntade på att Philip skulle skriva om den här skivan, men jag kan inte vänta längre för den är helt enkelt bara för fantastisk.

Mumford & Sons är ett 'folk-band' från Västra London och bildades i slutet av 2007, uppkommen ur Västra Londons 'Folk-scene' tillsammans med artister som Laura Marling, Jay-Jay Pistolet och Noah and the Whale.
Bandet är en kvartett bestående av Marcus Mumford(sång, gitarr, trummor), Winston Marshall (sång, banjo, dobro), Ben Lovett (Sång, Keyboards, orgel) och Ted Dwane (Sång, ståbas).
Själv fick jag upp ögonen för dem med deras två helt otroliga Ep-släpp under 2008, 'Mumford & Sons' och 'Love Your Ground' som spelats sönder i min ipod.
Nu 5 oktober var det då dags för debutskivan 'Sigh No More' att släppas och förväntningarna på gruppen kunde ju faktiskt inte vara så mycket högre.

Det vore fel att ens försöka sätta en etikett på bandets sound, de blandar Bluegrass med Beirut, samtidigt som det finns lite Fleet Foxes samtidigt, men det känns redan där nästan hädiskt att jämföra dem med något annat band, för de är bara 100 % 'Mumford & Sons'.

Även om singelsläppet 'Little Lion Man' vid första lyssningen kanske står ut som den starkaste låten, växer skivan och alla låtar är minst lika starka.
Det som gör Mumford i det närmaste unikt är att t.ex. 'White Blank Page' och 'I Gave You All' egentligen startar som ganska klichéartade, bra akustiska ballader, men halvvägs in i låten tar de tillbaka dem och gör dem helt unika.

Detta är ett av de starkaste skivorna som har släppts i år, fantastiskt bra och aldrig ointressant.

Livespelning
Little Lion Man